Nu börjar ledigheten gå mot sitt slut och det är dags att öppna fabriken och komma tillbaka till struktur, ansvar och trevliga kollegor. Jag uppskattar dock alltid ledigheten- när tempot dämpas, när man får möjlighet att se saker och ting kring olika perspektiv på sin yrkesroll och omgivning, när kroppen och knoppen får vila. När frukostarna är långa och när det finns mer utrymme till att tillbringa mer tid än vanligt med nära och kära. Jag uppskattar ledigheten för då hinns det med att läsa de böcker man så länge trånat efter och vid sidan av läsningen kan man påta i trädgården. Jag tycker om ledigheten för då får man tid till att skriva sina memoarer, eller för min egen del fortsätta skriva boken om elevhälsa. Låten Semester av Bo Kaspers Orkester beskriver det fina med ledigheten:
”Vi har stängt fabriken, åkt så långt som det kan gå. Långt ifrån trafiken, för att slicka våra sår. Vi har ett eget hus på landet, dit ingen telefon kan nå. Ett glas klirrar grogg i handen och radion står på. Och det här är nog så nära himlen som vi kommer nå”.
Men som sagt…. nu är det dags att öppna fabriken och återgå till vardagens bestyr, och det känns helt okey. Dels för att det är dags att komma i gång med vardagsrutiner, att fokusera på framtiden och återigen träffa kollegor. Dels för att ta upp alla de utvecklingsarbeten som lockar åtminstone mig att få jobba vidare med som till exempel att stärka förskolan och skolans förebyggande arbeten och att utveckla sin yrkesroll så att det pedagogiska arbetet stämmer överens med de kunskaper som man i sin yrkesroll besitter.
Om vi fokuserar lite kort på yrkesrollerna specialpedagoger och speciallärare så benämns numera dessa professioner i skollagen. Det finns förstås mer att önska kring detta men det går ändå i rätt riktning när yrkesrollerna beskrivs. ”För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare (SFS 2010:800). Hur ska då en specialpedagog/speciallärare arbeta inom elevhälsan och inom förskolan och skolan? På den frågan tänker jag att vi som genomfört utbildningen behöver inventera vad för kunskaper vi besitter och hur uppdragen är formulerade i styrdokumenten och utifrån det formulera våra arbetsuppgifter. I skollagen står det tydligt att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och främjande. Och efter genomförd specialpedagogutbildning ska specialpedagogen fått med sig förmågan och färdigheten att: kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Därav finner vi ett viktigt arbete vi specialpedagoger/speciallärare behöver fortsätta utveckla och förädla. Men…vad behöver vi utveckla för att kunna arbeta förebyggande och främjande? På den frågan tänker jag att organisering av det förebyggande arbetet behöver utvecklas på alla fronter och genom hela styrkedjan- från huvudman och rektor till personal. Vi behöver också finna samsyn kring uppdragets innehåll, vad som kan påverka svårigheter på skol, – och gruppnivå och vilka pedagogiska konsekvenser arbetssätt och förhållningsätt kan inverka på elevernas lärande och utveckling.
Det blir svårt att arbeta förebyggande om vi inte förstår vad ett sådant arbete innebär och hur arbetet ska genomföras – från att ta reda på vad som kan vara en svårighet/ problem till att börja ”nysta” i arbetet, alltså kartlägga och analysera. Alltför ofta brister det förebyggande arbetet, det beskriver både Skolverket och Skolinspektionen, och många gånger beror det på hur vi som arbetar inom pedagogiska verksamheter tolkar styrdokumenten, hur vi formulerar och undersöker hinder och skolsvårigheter, hur organiseringen fås till stånd och att elevhälsan inte konsekvent samarbetar med pedagogisk personal. En förutsättning för att lyckas med både främjande och förebyggande arbete är att kartläggning, planering, uppföljning och utvärdering genomförs tillsammans alltså i nära samarbete mellan elevhälsa, pedagogisk personal och rektor. Ett sådant komplext arbete kan inte genomföras av elevhälsan allena. Det är den pedagogiska personalen som är närmst eleverna, som ser framgångsfaktor och utmaningar. Det behövs också en arbetsmodell för detta viktiga arbete så vi säkerställer att vi inte glömmer bort något moment- uppmärksamma, kartlägga , analysera, utarbeta mål och insatser som följs upp och utvärderas. Om vi inte nyttjar varandras olika kunskaper och perspektiv, och om vi inte tillsammans analyserar svårigheter och risker på org-, grupp- och individnivå har vi ingenting att vidare utforska och utreda i syfte att förebygga och främja. Vi behöver också finna mod till att uppmärksamma hur vårt individuella förhållningssätt och arbetssätt påverkar uppdragen, vilket inte alltid ’är så enkelt som man kanske tror.
Den här terminen ska jag fortsätta arbeta tillsammans med rektorer, huvudmän, lärare och elevhälsor i syfte att utveckla verksamheternas förebyggande arbete. Ett utvecklingsområde som aldrig kan genomföras i projektform, det är en process som ständigt behöver granskas och utvecklas. Jag hoppas att vi inom pedagogiska verksamheter kan stötta varandra och söka stöd av varandra i syfte att stärka vårt uppdrag och vår yrkesroll. Jag önskar oss alla lycka till med detta viktiga arbete. Citat nedan tycker jag vi ska ta med oss in i våra utvecklingsarbeten.
”Samverkan mellan elevhälsan och den pedagogiska personalen och skolledare är A och O för att lyckas med ett framgångsrikt, hållbart hälsofrämjande skolutvecklingsarbete för en likvärdig skola. Det är också viktigt att skapa samsyn om allt ifrån hur man ser på undervisning och lärande till att konkret utveckla förhållningssätt och relationer till eleverna” (Hjörne och Säljö, 2021).
Frågor på vägen mot utveckling kring förebyggande arbete
- Hur ser organiseringen för samarbetet och det förebyggande arbetet ut på skolan idag? Finns det tillräckligt goda förutsättningar för att sådant arbete ska genomföras?
- Vad samtalar vi om när vi möts? Vilka frågor ställer vi på org-, grupp och individnivå? Hur bidrar våra rutiner och arbetsgångar till att vi uppfyller styrdokumentens formuleringar och det förebyggande arbetet?
- Hur tar vi reda på vad som påverkar elevernas svårigheter och utmaningar på org, -grupp- och individnivå?
- Vilka pedagogiska konsekvenser kring arbetssätt och förhållningsätt kan inverka på elevernas lärande och utveckling?
- Vad gör vi om vi upptäcker att organiseringen inte är tillräcklig för att möta det förebyggande uppdraget?
- Hur kan du utifrån din yrkesroll bidra?
- Har vi samsyn kring uppdraget? Hur då?
- Vad behöver vi mer för kunskaper för att kunna arbeta förebyggande?
Allt gott/Maja
Senaste kommentarer