För att skapa förutsättningar för att varje elev ska utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar behöver skolan identifiera, analysera och bedöma hur undervisningen ska planeras och utföras. Det är en del av det uppdrag som bland annat finns nedskrivet i skollagen kapitel 3 paragraf 3 samt kapitel 1 paragraf 4. “Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål “. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt” (2010:800). Det innebär att utarbeta tillgängliga lärmiljöer, att lärare och elevhälsan i ett nära samarbete identifierar styrkor, svårigheter och vad som eventuellt kan hindra lärandet och därefter analyserar de insamlade materialet. När vi noggrant undersökt det insamlade materialet kan vi prioritera och utveckla vad vi behöver göra för att skapa undervisning som möter behoven. Analysen behöver ske på alla tre nivåer skol,- grupp- och individnivå. Om lärmiljöerna utformas efter elevernas behov och förutsättningar kommer säkerligen behovet av extra anpassningar att minska.
Extra anpassningar är en stödinsats som finns nedskriven i skollagen, kap 3 paragraf 5, det är en stödinsats som läraren kan genomföra i den vardagliga undervisningen. Det behövs inget formellt beslut och insatsen gäller för alla skolformer. Behovet av extra anpassningar bedöms med utgångspunkten av hur eleven utvecklas mot kunskapskraven eller i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen. Innan extra anpassningar sätts in behöver skolan först identifiera och göra en analys av hur till exempel undervisningen kan förändras för att möta behoven. ”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen, 2016).
Som specialpedagog har jag systematiskt analyserat skolors extra anpassningar. Syftet har varit att ta reda på om stödinsatserna visar på goda effekter för elevens lärande och utveckling och för att få en övergripande bild av skolornas behov men även i arbetet med att förebygga skolsvårigheter. I det sistnämnda har jag sammanställt kursernas extra anpassningar och samlat lärarlagen för att samtala om mönster och samband av svårigheter och behov. Tills sist har vi ställt oss frågan, vilka av skolans extra anpassningar visar på så goda resultat för den enskilde elevens lärande och utveckling att den kan återgå till ledning och stimulans och bli en del i den vardagliga undervisningen? Och nästa alltid har vi varit överens om att skolans extra anpassningar tillhör den vardagliga undervisningen, alltså är ledning och stimulans. Det som på en skola är en individuell insats i form av extra anpassningar är på en annan skola tillgänglig utbildning. Med stöd av varandras olika kompetenser och erfarenheter har vi samtalat om undervisning, lärande och skolsvårigheter. Kollegiala samtal har bidragit till att utveckla vårt förhållningsätt till lärande och skolsvårigheter samt till att utveckla undervisningsrepertoaren. En fråga att fortsätta samtala om är hur undervisning, uppgifter, instruktioner och examinationer kan tydliggöras och utarbetas så att alla elever förstår vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och varför det ska göras?
Nedan finns det exempel på extra anpassningar som identifierats och som på många skolor blivit en del av den vardagliga undervisningen.
– tydlig lektionsstruktur. Tydlig start av lektionen och avslut med en sammanfattning av lektionens innehåll och upplägg.
– lärverktyg
– arbetsplaner
– begreppskartor
– ordbanker
– inlästa instruktioner
– uppdelade instruktioner
– strukturerat schema
– inläst litteratur
– Återkoppling under lektionstid
– repetion
Senaste kommentarer