Handledning är en inlärningssituation där teori och praktiskt arbete kopplas ihop för att utveckla professionalitet och säkerhet i yrkesrollen och är ett exempel på hur kollegor kan utvecklas tillsammans. Den handledde får hjälp med att bättre använda sig själv, sina egna kunskaper och erfarenheter i det praktiska arbetet. Handledning stärker yrkeskompetensen vilket bidrar till professionalitet och kvalitet inom de verksamheter som handledningsgrupper finns knutna till. Den övergripande målsättningen är att med stöd av handledning ge medarbetare möjlighet till att utveckla sin yrkesroll, sin kompetens samt säkerhet i sitt yrkesutövande. Det innebär att stärka förmågan att aktivt ta initiativ till att finna goda lösningar på frågor som behöver ”lösas” eller utvecklas. Utvecklingsarbeten i skolan ställer krav på förmågan att leda och delta i det kollegiala lärandet och handledning är en arbetsmetod där deltagares kompetenser och erfarenheter möter teorier och praktiskt arbete på alla nivåer- skol, – grupp- och individnivå.
Handledarrollen innebär att kunna stiga tillbaka och tillåta deltagarna att komma vidare i sin utvecklingsprocess. Men det räcker förstås inte, handledaren behöver ständigt vara uppmärksam på att stödja lärandeprocessen framåt och vara uppmärksam på deltagarnas behov. ”Handledarens uppgift är att hjälpa den handledda och gruppen att artikulera och använda sina resurser och kunskaper. Handledaren är dialog- och konversationsledare, som genom samtal och utbyte av idéer hjälper den handledda att finna egna lösningar. ” (Cajvert, L 2014). Överlag sitter gruppdeltagarna med egna lösningar på utvecklingsområdet eller den fråga som bearbetas, handledaren kan bidra med stöd genom att ställa frågor om möjligheter, framgångsfaktorer och om sådant som vi vet fungerar. Frågorna blir en ledstång i arbetet med att upptäcka sin kompetens, sina erfarenheter och sina styrkor vilket kan bidra till att den handledde finner nya sätt att hantera den situation hon befinner sig i eller att hon ser fler perspektiv och öppningar kring en frågeställning.
Som man frågar får man svar. Väljer vi som handledare att ställa slutna frågor får vi räkna med att få korta och enkla svar. En stor risk med slutna frågor är att den handledde blir passiv och inväntar nästa fråga, kanske till och med väntar på att handledaren svarar på frågan. Exempel på sluten fråga: Tycker du att det är…? Tror du att det är möjligt att…? Öppna frågor ger mer tal- och tankeutrymme vilket bidrar till obegränsade svar då det inte finns ett enda svar på frågan. Det inbjuder den handledde att berätta och utrycka sig mer öppet. Exempel på öppen fråga: Hur skulle du kunna …? Beskriv hur du …? Vilka tankar får du …? Om vi ställer frågor som gör att deltagarna ser möjligheter i deras berättelser kan det bidra till att utmaningarna de befinner sig i inte blir så stora. Det medför dock att handledaren behöver träna på att skapa goda samtal som leder gruppen framåt. Att ge liv åt samtal som är lösningsfokuserad- det vill säga att arbeta med positiva lösningar istället för att fokusera på problemfokuserade samtal- det vill säga att man fastnar i svårigheter som leder till att man fastnar i hindren, kan hjälpa den handledde med att se delarna ur ett helhetsperspektiv.
Skalfrågor kan hjälpa den handledde, handledningsgruppen, att se sina framsteg mot uppsatta mål och kan vara hjälpsamt för de som har svårt att se möjligheterna. Situationen runt den handledde kan bli mer förståeligt och hanterbart eftersom att frågorna gör att det blir mätbart. Exempel på skalfråga: På en skala mellan 1 och 10 vilken tilltro har du till din förmåga att skapa undervisning som bidrar till…? (1 står för låg tilltro och 10 står för stor till tilltro). Var befinner du dig i dag på en skala från 1 till 10 där 1 betyder värst och 10 betyder toppen? Följdfråga skulle kunna vara: Vad gör att du hamnade på en fyra och inte på en lägre siffra? Vad behöver du göra för att komma till en femma? Vad kan nästa steg vara för att komma till en femma? Hur beredd är du på att satsa på att komma till en femma? Vad behöver du för att komma till en högre siffra? Det handlar om att handledaren hjälper den handledde med att finna sina resurser, men också att arbeta vidare med de framstegsberättelser som framkommit i samtalen för att komma till önskat läge.
En mycket viktig ingrediens som behövs i alla utvecklingsarbeten, och framförallt i handledningsrummet, är skratt. En grupp som har roligt tillsammans och som skrattar ihop brukar komma långt i sin lärandeprocess och det beror på att glädje skapar närhet och trygghet vilket främjar lärandeprocesserna. ” Det är viktigt att man kombinerar allvar med humor för att kunna vara seriös. Förändringsarbete bygger i mångt och mycket på att se nya perspektiv, ibland att skapa något oväntat, och där kan humor ha en stor plats. Humor, att kunna skratta, kan göra arbetet mindre slitigt och bidra till att man hittar ett hälsosamt förhållningssätt till det man är med om”. (Olson, H 2011).
Senaste kommentarer