Skolinspektionens årsrapport 2016 Undervisning och studiemiljö i fokus visar att elevhälsa och undervisning är två utvecklingsområden för många skolor. Både grundskolan och gymnasieskolan visar på brister vad gäller elevernas rätt till stöd, undervisning och lärande samt vad gäller huvudmännens ansvarstagande för utbildningens förutsättningar och utveckling.
Skolinspektionen lyfter särskilt fram tre områden där bristerna är stora:
– att skolor inte ger alla elever möjlighet till lärande så långt som det är möjligt (gäller alla elever, de som är i behov av mer stöd samt de elever som är i behov av mer utmaningar).
– att elevhälsan inte räcker till (och att det bland annat kan handla om hur man ser på elevhälsans roll i relation till skolans uppdrag). Skolinspektionen har uppmärksammat att rektorns styrning har stor betydelse för hur elevhälsans kompetenser tas tillvara på skolan.
– att det systematiska kvalitetsarbetet brister inom vissa områden till exempel följs inte värdegrundsarbetet upp.
Vidare visar rapporten att huvudmännen ofta brister i slutsatser och analyser angående verksamhetens utformning, hur undervisningen ska genomföras, resursfördelning samt tillgång till särskilt stöd. Bristande slutsatser och analyser kan påverkat verksamhetens resultat negativt.
För att undervisningen ska möta elevernas behov och elevernas olika förutsättningar behöver studiero säkerställas, undervisningen behöver struktur och sammanhang och eleverna behöver handledas och stödjas i sitt lärande. All skolpersonal behöver ansvara för samt arbeta med värdegrund och normer för att försäkra sig om att otrygghet och kränkningar inte förekommer.
När det gäller elevhälsans arbete har Skolinspektionen vid upprepade tillfällen identifierat brister i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Under 2016 bedömdes nästan tre av tio huvudmän från grundskolan och gymnasieskolan inte ha sett till att eleverna har tillgång till en elevhälsa som används förebyggande och hälsofrämjande. Skolans kvalitetsarbete omfattas inte alltid av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet alltså arbetet med att identifiera, analysera, planera, utföra, följa upp samt utveckla utbildningen. Läs gärna mer i Skolinspektionens årsrapport 2016.
Hur gör ledning och samtlig skolpersonal när de uppmärksammar brister i arbetet? Finns det rutiner för hur skolpersonal kontinuerligt samtalar och dokumenterar uppmärksammade brister? Jag tror att många svarar nej på frågan, Ibland upplever vi skolpersonal att det inte är lönt att skriva ner sådant som vi upptäcker som en brist eftersom ingen kommer att analysera informationen. Några känner oro över att informationen handlar om att leta efter syndabockar men så är det säkerligen inte. De flesta skolor och huvudmän vill och arbetar aktivt för att åtgärda brister. Det är lönsamt för alla att utarbeta rutiner för hur och när skolpersonal ska skriva en “avvikelserapport” i syfte att tidigt upptäcka bristerna. Målet är att så snabbt som möjligt åtgärda bristerna samt se till att utarbeta en handlingsplan i syfte att förebygga att uppmärksammad brist inte uppstår på nytt. Avvikelserapporter bör vara enkla och behöver återkopplas till rektor som också ser till att avvikelserna kontinuerligt följs upp och åtgärdas samt att det förebyggande arbetet sätter igång. Dokumenterade brister ska kontinuerligt sammanställas och följas upp.
Genom att anteckna uppvisade brister åskådliggör vi dem och kan på så sätt i ett tidigt skede förebygga och utveckla vårt arbete.
Exempel på rubriker som kan användas i en avvikelserapport
– Datum och namn
– Beskrivning av avvikelse
– Förslag till åtgärd
– Avvikelse åtgärdad
Senaste kommentarer