Skolfrånvaro

Skolfrånvaro är ett stort problem inom både grundskolan och gymnasieskolan. Omfattande frånvaro kan leda till en ofullständig utbildning vilket kan leda till att det blir svårt att delta i yrkes- och samhällslivet. Dessutom kan skolfrånvaro i sig utvecklas till psykisk ohälsa och leda till sociala svårigheter. Vi vet att elever med skolfrånvaro lättare kommer i kontakt med droger, alkohol och lättare hamnar i kriminalitet. Tidig upptäckt, ett nära samarbete med vårdnadshavarna och ett bra bemötande från skolan har visat sig vara de viktigaste faktorerna för att få tillbaka och behålla elever kvar i skolan (Skolinspektionen).Tidigare identifierad skolfrånvaro och arbetsinsatser som visat på goda effekter för att främja närvaron kan bli en övergripande hälsofrämjande och förbyggande insats om samtlig personal kommer överens om hur verksamheten medvetet ska arbeta för att alla elever ska komma till skolan. Förebyggande arbete påbörjas med stöd av behovsanpassade insatser i syfte att stärka skyddsfaktorerna så att det når ut till alla elever.

Beskrivning av skolfrånvaro

Skolk handlar om ogiltig frånvaro alltså sådan frånvaro som inte godkänts av varken vårdnadshavaren eller skolan. Men skolfrånvaroproblematiken är större än enbart skolk. Skolfrånvaro handlar om en grupp beteenden som kommer sig av att det finns problematiska förhållanden till skolan som i sin tur leder till en kort- eller långvarig frånvaro från skolan.

Skolfrånvaro är en varningssignal på att någonting inte är som det ska. Svensk forskning (Karlberg & Sundell 2004, Sundell 2005) visar att skolfrånvaro sällan uppstår isolerade från andra riskfaktorer. Dock är det viktigt att veta att för många av de elever som skolkar stannar det vid skolk under en begränsad period i livet.

Åtgärder vid frånvaro  

Arbetet med att ta reda på elevens styrkor, problemformulering och val av åtgärder blir som bäst om skolan samarbetar med eleven och vårdnadshavaren, det blir bättre resultat för eleven när samtliga parter medverkar i arbetet. Skolan behöver utarbeta tydliga rutiner som gör det möjligt för skolpersonalen att snabbt uppmärksamma och att få fram en samlad bild av elevens frånvaro. Det behöver också framgå hur rapportering till vårdnadshavaren av ogiltig frånvaro utförs och av vem. Både grundskolan och gymnasiet har ett ansvar i att skyndsamt utreda frånvaro.

15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

Elevers närvaro och information om frånvaro

”16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.

Vidare måste skolor se till att frånvaro utreds skyndsamt, att det finns rutiner för att samverka med elevhälsan och vid behov andra samhällsfunktioner, liksom se till att skolan systematiskt arbetar med frågor som handlar om elevers frånvaro för att finna behov och lösningar.”

Exempel på insatser:

– Täta sms- eller telefonkontakter.

– Kontaktperson utses.

– Täta möten och samtal med elev och vårdnadshavare.

– Utredning i syfte att ta reda på elevens behov av särskilt stöd enligt skollagen kapitel 3 (SFS 2010:800).

– Vid långvarig ogiltig frånvaro kan det vara aktuellt att ta stöd av extern kompetens.

Även om det ibland är svårt att få till ett fungerande samarbete med vårdnadshavaren måste skolan fortsätta sin strävan att finna lösningar. Viktigt är att rektorn ser till att åtgärder följs upp och om de visat sig verkningslösa, att nya åtgärder prövas och utvärderas för att få eleven att delta i utbildningen.

Övergripande checklista för kartläggning vid skolfrånvaro

– Vilka styrkor har eleven?

– Har eleven kamrater?

– Förekommer mobbning?

– Hur ser skolans scheman och rutiner ut?

– Hur yttrar sig svårigheterna? Inte eventuell orsak som t.ex. eleven har låg självkänsla eller eleven är inte motiverad. Viktigt är att kartlägga när eleven stannar hemma som t.ex. måndagar, vid provsituationer, redovisningar, kursdagar m.m.

– Vet elevens familj vad det är som utlöser frånvaron?

– Vad gör eleven istället för att vara i skolan? Var nyfiken.

– Upplever eleven att situation är ett problem?

– Vilken är bästa åtgärden för svårigheterna? Vem ska åtgärderna riktas mot och vem kan vara ett stöd för eleven?

– Finns svårigheterna även under helger och lov?

– Vad ”vinner” eleven på att den nuvarande situationen bibehålls utifrån en kortsiktigt och en långsiktig vinst?

– Utvärdera och stäm av ofta, är vi på rätt väg? Kartläggning är en kontinuerlig process och en del av arbetet (Skolfrånvaro skriven av Viktoria K & Maria S 2011).