2016 utförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning om hur skolor arbetar med extra anpassningar i syfte att bedöma om elever som är i behov av extra anpassningar får det i undervisningen. Vidare syftade granskningen till att bedöma om de extra anpassningarna utgick från elevernas förutsättningar och behov så att de gavs möjlighet till att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Rapporten visade att arbetet med extra anpassningar på skolorna inte alltid fungerar på så sätt som det var tänkt enligt skollagen (SFS2010:800).
Det är lätt att förstå varför arbetet med extra anpassningar inte fungerar optimalt på skolorna- samarbetet mellan personalen brister. De skolor som i Skolinspektionens rapport visade sig ha svårt med att etablera arbetet med extra anpassningar saknade samarbetsformer som kopplade samman elevhälsan med lärarna. Det framgår också tydligt i rapporten att skolorna saknar rutiner över arbetsgångar och innehåll. ”Hur ska vi veta vad vi ska göra när vi inte ens har några gemensamma rutiner? Hur tror ni då att vi ska kunna hjälpa lärarna?” (Citat ur rapporten från en elevhälsorepresentant.)
De skolor som visade åstadkommit god kvalité i arbetet med extra anpassningar tog tillvara på det specialpedagogiska perspektivet i arbetet med att jobba övergripande med kompetensutveckling och handledning. Specialpedagogen har också varit delaktig i undervisningen och använts i arbetet med att observera undervisningen i syfte att bli en del i arbetet med att skapa undervisning som möter olika behov och förutsättningar.
För att vi ska kunna ge eleverna rätt stöd behöver vi ta reda på hur undervisningen har mött elevens behov, i alla ämnen eller kurser som eleven har, för att få fram en helhetsbild över elevens skolsituation. Det innebär att vi behöver titta på den pedagogiska,- sociala- och den fysiska miljön. När fungerar undervisningen? När fungerar den inte? Och varför fungerar den och varför fungerar den inte? Det är behoven vi ska identifiera för att få fram rätt åtgärder. Använder vi oss av färdiga listor på extra anpassningar riskerar vi att inte titta på elevens behov utan bara leverera åtgärder som kanske inte alls stämmer överens med elevens behov.
”Det är viktigt att skolorna identifierar behoven som uppstår utifrån lärmiljön innan analysen går vidare till att handla om vilka extra anpassningar som kan möta dessa” (Skolinspektionen).
Jag har under många år arbetat på organisationsnivå och jag känner igen dessa dilemman som Skolinpesktionen beskriver i sin rapport. Svårigheter uppstår när skolpersonal och ledningsfunktioner inte identifierar och analyserar undervisning, skolans rutiner, arbetsgångar för det åtgärdande- och det förebyggande arbetet samt samtalsstrukturer kring både det åtgärdande arbetet och det förebyggande arbetet. För att inte skolproblem ska bli individuella elevproblem behöver skolor arbeta mer förbyggande. Och det förebyggande arbetet börjar alltid när vi uppmärksammar att det finns svårigheter på individ, – grupp- eller skolnivå. När vi uppmärksammat en svårigheter behöver vi noggrant titta på vilka arbetssätt och metoder vi använder oss av i undervisningen och på organisationsnivå, och därefter ta reda på vad arbetssätten visar för effekter på elevens lärande och utveckling.
Listan nedan är kopierad från rapporten Skolans arbete med extra anpassningar och visar att de skolor som ger elever extra anpassningar av god kvalité genomför följande kedjor:
- Elevens undervisande lärare samverkar för att identifiera elevens behov av extra anpassningar.
- Elevhälsans kompetens tas tillvara.
- Eleven och elevens vårdnadshavare får information och möjlighet att medverka.
- Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera elevernas kunskapsnivå och kunskapsutveckling, samt andra svårigheter i skolsituationen som kan påverka kunskapsutvecklingen.
- Läraren påbörjar arbetet med extra anpassningar direkt efter att ha identifierat att eleven är i behov av extra anpassningar.
- Elevens individuella utvecklingsplan innehåller omdömen om elevens kunskapsutveckling samt en sammanfattning om vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven.
- Skolan använder systematiskt metoder/verktyg för att identifiera effekten av extra anpassningar på elevens kunskapsnivå och kunskapsutveckling.
- Lärarna har avsatt tid för att diskutera elevens utveckling mot kunskapsmålen och för att följa upp insatta extra anpassningar.
- Skolan involverar eleven och elevens vårdnadshavare i uppföljningen.
- Läraren förändrar/anpassar elevens extra anpassningar när de bedömer att det behövs.
Punktlistan kan användas i samband med att lärare och elevhälsan samtalar om hur skolan kan skapa rutiner kring åtgärdande insatser och i planeringen av hur samarbetet mellan lärare, elevhälsan och rektorn ska genomföras.
Punktlistan kan också vara bra att ta med när samtal sker om hur skolan kan utveckla det förebyggande arbetet.
För er som vill läsa rapporten kan klicka på länken: Skolans arbete med extra anpassningar
Senaste kommentarer