Den fysiska miljön är av betydelse för det pedagogiska arbetet. Skolans fysiska miljö behöver utformas så att lärande och utveckling främjas. I läroplanen Lgr11 står det följande: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, (Lgr11).

För att elever ska kunna utveckla förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med andra behöver vi skapa pedagogiska möjligheter i den fysiska miljön. Det finns många olika sätt att möblera på så att eleven kan arbeta enskilt, i grupp, två och två osv. Möblering som inbjuder elever till socialt samspel betyder mycket för lärande och för möjligheten att knyta sociala kontakter och för att elever ska kunna ingå i ett sammanhang. Runda bord skapar delaktighet och kan underlätta aktiviteter som innebär samarbeten medan avlånga bord kan användas för enskilt arbete. Övermöblerade rum kan hindra lärande. Ett klassrum som har staplade stolar mot väggarna och bord som inte används i den dagliga verksamheten kan hindra rörligheten och förfarandet av att kunna göra kortsiktiga möbleringar som till exempel när lärare vill skapa mindre samtalsgrupper eller differentiera undervisningen. Det finns elever som upplever att det är svårt att finna koncentration om den fysiska miljön består av för många intryck i lärandesituationen.

Verksamhetens inomhusmiljö liksom utemiljön behöver utformas så att det är lätt att röra sig i den. Den fysiska miljön måste vara säker så att olyckor inte inträffar. Dålig belysning, hög ljudnivå och luftkonditionering behöver kontinuerligt ses över så att klassrummen inte blir för varma eller att ljud, ljus och lukter hindrar lärandeaktiviteterna.

Den fysiska lärmijön kan inte stå på egna ben, den behöver organiseras utifrån möjligheten att kunna utföra ett pedagogiskt arbete där lärare har möjlighet att utforma undervisningen så att det går att differentiera- och variera undervisningen. Elever ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och vara delaktiga i sitt lärande. Det medför att undervisningen behöver varieras och utformas med olika metoder och stödstrukturer, samt att bedömningssituationerna kan behöva anpassas utifrån olika förutsättningar. För att kunna möta uppdragsbeskrivningen i våra styrdokument behöver den pedagogiska, sociala och den fysiska lärmiljön kopplas samman för att utvecklas och bli tillgängliga. En tillgänglig utbildning handlar om mötet mellan elev och lärmiljö. Skolan närmar sig en tillgänglig utbildning när lärmiljöerna stämmer överens med elevernas behov.

Det är ett ständigt pågående arbete att utveckla den pedagogiska verksamheten, och som alltid i detta komplexa arbete behöver vi samarbeta och ta vara på varandras erfarenheter och kunskaper. Vi behöver stanna upp och reflektera kring vår yrkesutövning, vår undervisning och vår organisation för att kvalitetssäkra arbetet. Vi behöver skapa samtal som gör att skolledning och skolpersonal får syn på hur den pedagogiska, sociala och fysiska miljön kan påverka elever på olika sätt i deras lärande och utveckling. Samtalen ska leda till en professionell utvecklingsprocess som hjälper oss att fördjupa kunskaperna och öka förståelsen för hur lärande och utveckling kan påverkas på olika sätt.

Reflektionsfrågor:

  • Vilken påverkan har verksamhetens innemiljö och utemiljö för elevernas lärande?
  • Hur är klassrummen möblerade för grupparbeten och individuellt arbete?
  • Hur tänker jag att den fysiska lärmiljön behöver utformas för att möta pedagogiska och sociala möjligheter?
  • Hur inbjuder möbleringen i våra klassrum till samspel mellan eleverna?
  • Vilka utmaningar står verksamheten inför?

Olika varianter av möblering i ett klassrum från boken Elevhälsorbete för specialpedagoger- en handbok .

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.