Rektorer, specialpedagoger och speciallärare!

Krav på specialpedagog eller speciallärare inom elevhälsan

Ett krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan ska införas för att höja kvaliteten på kartläggning av stöd- behov och utformning av insatser samt för att lärare ska ges ett bättre stöd i arbetet med att utforma inkluderande lärmiljöer. (Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven, SOU 2121:11).

Med anledning av den nya skrivelsen i skollagen kring elevhälsa och specialpedagogisk kompetens skriver jag nu ett kort blogginlägg om detta.

Idag står det i skollagen att det ska finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens men inte att det ska finnas tillgång till speciallärare eller specialpedagoger. År 2023 träder en ny formulering i skollagen kraft, se sist i inlägget, där det står att för den specialpedagogiska insatsen ska det finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare. För legitimerade förskollärare och lärare som vidareutbildat sig till speciallärare och specialpedagoger är detta en glädjande formulering. Jag tror också formuleringen upplevs som mycket positivt av kollegorna på skolorna eftersom specialpedagogens och speciallärarens kunskaper och färdigheter handlar om att utveckla lärmiljöer utifrån behov och förutsättningar på alla nivåer- alltså identifiera och analysera svårigheter och styrkor på individ-, grupp- och skolenhetsnivå för att kunna utarbeta mål och insatser som systematiskt följs upp och utvärderas. Ledorden i examensordningen är medverka, delta och samverka. Både specialpedagog och speciallärare förväntas till exempel leda utvecklingen av det pedagogiska arbetet med målet att möta behoven hos alla elever (examensordning SFS 2011:688).

Specialpedagoger- och speciallärare har efter genomförd utbildning förmågan att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i verksamhetens förebyggande arbete alltså – i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Liksom förmågan att leda utveckling av det pedagogiska arbetet och att agera kvalificerad samtalspartner och rådgivare för kollegor, vårdnadshavare och andra berörda (Fritt efter examensordningen SFS 2011:688). Därav behövs denna kompetens inom elevhälsans arbete.

I den nya skrivningen av Elevhälsa och elevhälsans omfattning står det också följande: ” Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete”. Äntligen framgår det tydligt att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete ska genomföras på alla nivåer- individ-, grupp- och skolenhetsnivå samt att elevhälsan ska ingå- och vara en del av skolans kvalitetsarbete. Elevhälsans uppdrag blir tydligare och innebär mer samarbeten med förskollärare- och lärarkollegor och att fler samarbetsarenor behöver organiseras för att det förbyggande och hälsofrämjande arbetet ska kunna kvalitetssäkras.

Vill lägga till att tillägget i skollagen- om att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare fortfarande innebär att de personer som företräder den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan kan anställas trots att de inte genomgått en sådan examen (specialpedagogprogrammet eller speciallärarprogrammet respektive 90 högskolepoäng). Det innebär att vi inte kommit så långt som många önskar men formuleringen ”tillgång till specialpedagog eller speciallärare” ändå innebär ett steg mot rätt riktning. Kanske ställs det i framtiden krav på legitimerade specialpedagoger och speciallärare på samma sätt som det idag ställs krav på lärarlegitimation och förskollärarlegitimation.

Önskar er alla en fortsatt fin dag/Maja

 Några frågor på vägen:

  • Hur drar skolan nytta av specialpedagogens och speciallärarens kunskaper på skol-, grupp- och individnivå?
  • Vad behöver elevhälsan göra mer av, göra mindre av, utveckla eller eliminera för att kunna bedriva förebyggande och hälsofrämjande insatser på individ-, grupp- och skolenhetsnivå?
  • Vad behöver elevhälsan göra mer av, göra mindre av, utveckla eller eliminera för att kunna vara en del av skolans kvalitetsarbete?
  • Hur kan kommunikationsvägen och samarbetsformer mellan lärare, förskollärare, fritidslärare, rektor och elevhälsan utvecklas för att yrkesrollerna ska kunna samverka?

 

2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning

Elevhälsa

Elevhälsans omfattning

25 §    /Träder i kraft I:2023-07-02/ För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. (SFS 2010:800).

 

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.